Aktuellt
Filosoficafé
Korpo Filosofidagar
Politikcafé
FBF:s kulturpris
Publikationer
Kontaktuppgifter
Bli medlem

Folkets Bildningsförbund
Allmänt om FBF
Bildningsuppdrag
Historia

Folkuniversitetet
Allmänt om folkuniversitetet
Kommande folkuniversitet
Tidigare folkuniversitet

Föreningen Folkets bildningsförbunds verksamhet finansieras med hjälp av offentliga medel och bidrag från allmännyttiga stiftelser och fonder. Under 2015 har FBF:s verksamhet möjliggjorts av följande bidragsgivare:

Svenska kulturfonden
Svenska folkskolans vänner
Konstsamfundet
William Thurings Stiftelse
Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond
Svensk-Österbottniska samfundet
Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen
Kulturfonden för Sverige och Finland
Europainformationen
Åbo stad
Undervisningsministeriet, statsstöd för organisationernas bildningsarbete
Otto A. Malms donations fond
Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse

Till Ikaros-webbsajt.

 Valid HTML 4.01 Transitional Valid CSS!

Välkommen till Folkets bildningsförbund (FBF)

– forum för samtal och debatt på svenska

Vi arbetar utgående från devisen att samhällsdebatten tillhör oss alla, inte bara politiker, experter och journalister. Vi vill introducera nya frågor som ännu inte kommit upp i den offentliga debatten, och ta upp gamla frågor på nya sätt. Vi vill spränga gränser, bryta upp invanda tankemönster och låsta positioner, t.ex. den traditionella ideologiska motsättningen mellan höger och vänster eller tron att det finns en inbyggd konflikt mellan ekonomi och etik.

Vår strävan är att undvika snävt politisk-praktiska diskussioner. Istället vill vi ställa in de dagsaktuella frågorna i de större sammanhang som ger dem deras mening. Vi vill utforska outsagda förutsättningar och oanade konsekvenser, tänka igenom det ogenomtänkta. Läs mer om vår strävan i Bildningsuppdraget.

Folkets Bildningsförbund är grundat år 1946. slut på denna text

Aktuellt

Skall konsten tjäna det goda?

Nu finns alla tre föredrag från seminariet ”Skall konsten tjäna det goda?” i Helsingfors 31.1 tillgängliga som videoklipp på nätet! Klicka på länkarna under för att se föredragen.

Som ni minns var seminariets tema följande:

Konstens och litteraturens relation till moral och politik har diskuteras flitigt under senare tid. En central fråga har varit vilket sorts ansvar konstnärer har för de idéer och förhållningssätt som deras verk uttrycker. I detta sammanhang ställs ofta två idéer mot varandra: 1) idén om konsten som en sanningssägare som blottlägger både beundransvärda eller förkastliga delar av den mänskliga tillvaron, och 2) idén om konsten som det godas tjänare som skall utvärderas i relation till våra moraliska och politiska ideal. I kulturdebatten relateras denna dikotomi ofta till frågor om konstens frihet – vilka möjligheter finns överhuvudtaget för fritt skapande om den goda konsten skall bekräfta våra värderingar?

Under seminariet skall vi diskutera konstens och framför allt litteraturens relation till moral och politik. Handlar moral om att följa färdigt fastställda normer? Eller handlar moral mer om att försöka nå insikt och klarhet i frågor som är oss angelägna? Om det senare alternativet skulle vara mer i linje med människors moraliska strävanden, hur skulle vi i så fall ställa frågan om konstens relation till moral? Tänk om just frågan om frihet är en central moralisk fråga? Våra tankar om konst och moral kan inte vara mer belysande än våra tankar om hur vi ska förstå moral. Bör vi inte vara öppna för att lära oss att bättre förstå moralens innebörd? Och borde inte konstens relation till moralen vara öppen av samma skäl?


Filosoficafé i Åbo våren 2016

Författaren Witold Gombrowicz (1904-1969) var en av de viktigaste polska modernisterna. Vid 35 års ålder befann sig Gombrowicz på en halvofficiell resa i Argentina när andra världskriget bröt ut. Han befanns vara för sjuklig för militärtjänst och blev därför kvar i Buenos Aires; Polen var ockuperat, det var inget tal om att återvända. Europa såg han igen först 1963. Större delen av sitt verksamma liv bodde han alltså i Sydamerika. Han är författare till fyra romaner, Ferdydurke (1937), Trans-Atlantic (1953), Pornografia (Förförelsen, 1960), och Kosmos (1965). För Kosmos belönades han 1967 med Prix international de littérature. Han skrev också dramatik och novellsamlingar. Hans i det här sammanhanget viktigaste verk är dock hans monumentala Dagbok (1953-1969), och hans En kurs i filosofi på sex timmar och femton minuter (1971/1995). Hans verk är unika både till innehåll och form, och har analyserats från många olika perspektiv, bland annat inom queerteori, postkolonial teori, visuella studier, teaterstudier, och, självfallet, inom lingvistik och litteraturvetenskap. Dessa sätt att ta sig an Gombrowicz är alla förtjänstfulla, och ger oss insikt i Gombrowiczs verk och i förlängningen också i själva sakfrågorna inom respektive ämne. En nackdel med dessa teoretiska angreppssätt är dock att de har en tendens att med sina ramverk överskugga Gombrowicz som en unik tänkare i sin egen rätt. Gombrowicz är ingen teoretisk systembyggare, utan hans tänkande är, som han själv uttrycker det, alltid rumstempererat. Man kan med visst fog säga att Gombrowicz är en filosofisk tänkare i den existentialistiska traditionen. Han protesterar mot att det objektiva och opersonliga som kommer till uttryck i vetenskapen ska tillåtas ta över våra liv helt. Samtidigt menar han att existentialisterna gör sig skyldiga till samma kalla teoretiserande, men ytter värre, att det hos dem också blir till ett självbedrägeri. På Filosofikaféet ska vi se närmare på Gombrowiczs kritik av såväl vetenskapen som existentialismen, och tillsammans försöka nå klarhet i vad hans rumstempererade tänkande egentligen är för något.

Kim Solin är filosof. Han är bosatt i Helsingfors och gästforskare vid von Wright och Wittgenstein-arkivet vid Helsingfors universitet. Han är postdoktor vid Filosofiska institutionen, Uppsala universitet, och honorary research fellow i filosofi vid The University of Queensland i Australien. Kim Solin undervisar även vid Newmaninstitutet i Uppsala

Se evenemanget på Facebook.

Filosoficafé ordnas vid restaurang skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo och hålls kl. 17–19.