Ikaros nyhetsbrev

Ikaros nyhetsbrev nr 1/2010, 15.1.2010

Forskare som arbetar p� stipendier saknar helt anst�llning – men universiteten klarar sig inte utan dem

Att jobb i staten �r trygga �r l�ngt i fr�n sant idag. Det var kanske s� p� 1980-talet men n�r det g�ller forskarna och l�rarna p� universiteten i landet �r sanningen den att 2004 var 74,1 % av dem visstidsanst�llda (enligt Forskarf�rbundet 2004). Finansministeriet har hoppats att den nya universitetslagen ska medf�ra att visstidsanst�llningarna minskar.

Ikaros nyhetsbrev nr 16/2009, 17.11.2009

Extern styrning – s�mre vetenskap

”Forskningens premisser har f�rs�mrats” sl�r Finlands akademi fast efter att en rapport om vetenskapens tillst�nd och niv� i Finland publicerats.

Ikaros nyhetsbrev nr 15/2009, 30.9.2009

”Vad tror ni?” eller om risken att klarl�ggandet av ett problem f�rvandlas till en �siktsfr�ga

Mot bakgrunden av att Trafikskyddets unders�kning visat att var tredje finl�ndsk man inte anv�nder bilb�ltet i baks�tet, och att tv� av tio �ven l�mnar b�ltet oanv�nt i frams�tet, fr�gades det h�romdagen i Rundradions eftermiddagsprogram Radiohuset varf�r vi inte anv�nder bilb�ltet. Som vanligt fick lyssnarna ringa in och ber�tta vad de tror om saken. Jag sl�s av det l�ttsinniga s�ttet att varva k�serande inslag om m�n och kvinnor vid ratten, lyssnarnas �sikter och utl�tanden av sakkunniga i en fr�ga som ju ytterst handlar om liv och d�d...

Ikaros nyhetsbrev nr 14/2009, 31.8.2009

Psykologiska institutionen vid �bo Akademi bes�ktes i v�ras av det fransk-engelska forskarparet C�line Souchay och Chris Moulin (Leeds). De �r minnesforskare, och deras forskning presenterades i Hbl 26.4.09: ”M�nniskans minne �r som ett whiskydestilleri,” s�ger de enligt Hbl. ”Det finns speciella magasin f�r olika skeden i processen. Informationen �ndrar karakt�r och mognar... S� h�r ser moderna minnesforskare p� det som traditionellt har liknats vid ett anteckningsblock eller en dator.”

Ikaros nyhetsbrev nr 13/2009, 17.8.2009

I Spr�ktidningen (3/2009) ing�r en artikel som diskuterar varf�r det vetenskapliga spr�ket ofta uppfattas som vagt. Artikelf�rfattaren Mona Bl�sj� b�rjar med att ta ett exempel fr�n humaniora, n�rmare best�mt begreppet ”intersektionalitet” som f�rekommer ganska ofta inom nyare genusvetenskap.

Ikaros nyhetsbrev nr 12/2009, 31.7.2009

Amerikanska universitet i kris

Andrew Delbanco, professor i humaniora vid Columbia University, skriver i New York Review of Books 14 maj 2009 om hur finanskrisen p�verkar de amerikanska universiteten. Krisen har f�rst�rkt vissa trender som redan tidigare var p�tagliga. Dels hotas undervisningens kvalitet, dels undergr�vs universitetens m�jligheter att utj�mna klasskillnader.

Ikaros nyhetsbrev nr 11/2009, 15.7.2009

Hur uppfattas vetenskapen?

The Pew Research Center for the People & the Press publicerade nyligen en rapport som redog�r f�r resultaten av ett antal enk�ter som unders�kt den amerikanska allm�nhetens uppfattningar om vetenskap och vetenskapsidkare, samt vetenskapsidkares uppfattningar om sig sj�lva.

Ikaros nyhetsbrev nr 10/2009, 1.6.2009

Freakonomics, kriminalitet och statistik, igen

Boken Freakonomics av ekonomen Steven D. Levitt och journalisten Stephen J. Dubner �r en popul�rvetenskaplig bestseller (p� svenska: Freakonomics: en vildsint ekonom f�rklarar det moderna livets g�tor, M�npocket 2007). I boken visar Levitt hur ekonomiska teorier kan f�rklara en rad konfunderande fenomen som till exempel varf�r knarklangare bor med sina mammor och vad skoll�rare och sumobrottare har gemensamt.

Ikaros nyhetsbrev nr 9/2009, 16.5.2009

Sensationsjournalistik om Facebook-forskning

Hur p�verkar anv�ndningen av ”sociala medier” v�ra prestationer p� jobbet och i studierna? Denna fr�ga har belysts av First Monday, en open access-n�ttidskrift f�r forskning om Internet.

Ikaros nyhetsbrev nr 8/2009, 4.5.2009

Kaffe

”Kaffe” �r ett av de teman som samlar p� sig m�ngder av p�st�enden som b�rjar med ”vetenskapen har �ntligen bevisat”. H�r en liten �verblick �ver de senaste �rens nyheter om kaffe.

Ikaros nyhetsbrev nr 7/2009, 15.4.2009

Open Access och forskarnas upphovsr�tt: en kris i vardande?

Det r�r p� sig inom Open Access i Finland. Open Access-principen g�r ut p� att vetenskapliga publikationer blir tillg�ngliga f�r alla via Internet utan kostnad.

Ikaros nyhetsbrev nr 6/2009, 2.4.2009

Ebenezer Scrooge och ekonomin

”Bara marknaden �terf�r sitt f�rtroende s� kommer ekonomin att repa sig”. Detta verkar vara id�n bakom alla de r�ddningsaktioner som syftar till att f�rhindra en fullst�ndig kollaps av den globala ekonomin. Det som sl�r en �r att den ekonomiska h�rdsm�lta vi bevittnar verkar uppfattas som ett, i grunden, psykologiskt problem. Det h�r �r ingen slump.

Ikaros nyhetsbrev nr 5/2009, 16.3.2009

Den nya universitetslagen – en uppmaning till vetenskaplig ”catwalk” eller en bastion f�r den fria tanken?

Den nya universitetslagen har v�ckt starka reaktioner b�de bland studeranden och personal. F�respr�karna f�r lagen f�refaller vara of�rst�ende inf�r kritiken. Den nya lagen ger ju universiteten en st�rre autonomi de tidigare haft. Nu kanske man �ntligen slipper statsbyr�kraterna kl�fingrighet och st�ndiga intr�ng i universitetenas verksamhet.

Ikaros nyhetsbrev nr 4/2009, 2.3.2009

Ekonomiskt psykobabbel?

H�romdagen publicerade ScienceNews-sajten en pressmeddelande fr�n The University of Chicago Press, rubricerat K�nslor kan vara tillf�rlitligare n�r man ska fatta beslut. Den refererade artikeln, In Search of Homo Economicus: Cognitive Noise and the Role of Emotion in Preference Consistency (publicerad i Journal of Consumer Research av f�rfattarna Leonard Lee, On Amir och Dan Ariely) h�vdar att k�nslom�ssiga beslut ger upphov till ”mer konsistenta preferenser” �n eftert�nksamt resonerande. Studien g�ller k�pbeslut, �nd� generaliserar abstraktet slutsatsen till att g�lla som st�d f�r evolutionspsykologiska teorier om att emotioner utg�r en sorts program som utvecklats f�r att snabbt hj�lpa oss l�sa ofta �terkommande problem – ”oavsett om det g�ller att f�r�lska sig eller fly fr�n rovdjur.”

Ikaros nyhetsbrev nr 3/2009, 17.2.2009

Politikers fagra l�ften och anleten

F�r en tid sen deltog jag i en unders�kning p� internet, d�r man ville utv�rdera vilken roll ”sk�nhet” spelar i politiken. N�r jag l�ste Heidi Avellans I dag-kolumn i Hbl h�romdagen p�mindes jag om unders�kning (Hbl 10.2.09). Avellan begrundar USAs nye president och hans yttre. Hon konstaterar att ”val vinns p� pl�nboksfr�gor – men ocks� p� ett fagert yttre.” Detta backas upp av ett forskarteam i unders�kningen ”The Looks of a Winner – Beauty, Gender and Electoral Success” (Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara, 2006).

Ikaros nyhetsbrev nr 2/2009, 2.2.2009

Kan kostr�d vara vetenskapliga?

Det svenska Livsmedelsverket gick nyligen ut med en varning till alla l�kare och kostr�dgivare: ge inte ut kostr�d som inte �r tillr�ckligt vetenskapligt unders�kta! Varningen, i form av ett debattinl�gg i Aftonbladet, skrevs som ett svar p� en debattartikel av Lars-Erik Litsfeldt i samma tidning. Litsfeldt anser att Livsmedelsverket borde fr�ntas r�tten att ge kostr�d �t befolkningen av samma sk�l, han menar � sin sida att deras kostr�d inte �r tillr�ckligt underbyggda av vetenskapen.

Ikaros nyhetsbrev nr 1/2009, 15.1.2009

Vem firar Darwin?

Naturligtvis kommer ocks� Ikaros att uppm�rksamma det faktum att det �r 2009 firas dubbelt jubileum till forskare Charles Darwins �ra. Det �r exakt 200 �r sedan Darwin f�ddes och 150 �r sedan boken Om arternas uppkomst utkom, mer om detta kan ni l�sa i v�rens nummer av tidskriften.

Ikaros nyhetsbrev nr 21, 17.11.2008

Jag l�ser en artikel om Obamas valseger i The New Yorker, ”The New Liberalism”. Artikeln handlar ganska l�ngt om hur Obama kring�tt de inrotade konflikterna mellan republikaner och demokrater, trots sin ”aktivism” i fr�gor om ekonomi – men h�r har han f�tt draghj�lp av bankkrisen. Har en konservativ era tagit slut? �r det en ny sorts liberalism som tagit form bland amerikanerna?

Ikaros nyhetsbrev nr 20, 31.10.2008

Negativa resultat och forskning bland tabloider

Enligt en artikel i the Guardians Bad science-serie (20.9.2008) publiceras bara knappa 20% av resultaten av alla unders�kningar som g�rs om cancer. (Bland industrifinansierade unders�kningar n�r siffran inte ens upp till 6%.) Resultaten i de publicerade rapporterna �r i n�stan 65% av unders�kningarna positiva (man har hittat en positiv korrelation mellan n�gra av de unders�kta objekten).

Ikaros nyhetsbrev nr 19, 15.10.2008

N�r sj�lvmord �r nyheten – om medias roll i skolskjutningar

Seri�sa medier �r i regel mycket f�rsiktiga i sin rapportering �ver sj�lvmord, eftersom man �r r�dd f�r den s� kallade copy cat-effekten. Man �r r�dd att sj�lvmordsben�gna som l�ser tidningen ska bli uppmuntrade och kanske till och med just genom rapporteringen f� tips om tillv�gag�ngss�tt. H�r visar allts� media att de ser ett stort ansvar i vad de skriver om, hur de beskriver det och ser det som ett alternativ att inte rapportera om n�got som trots allt �r en nyhet. Det �r d�rf�r intressant att notera att just fr�gor om hur man rapporterar tycks lysa med sin fr�nvaro n�r det kommer till s� kallade skolskjutningar.

Ikaros nyhetsbrev nr 18, 30.9.2008

Fattiga statliga universitet donerar arbetskraft till rika internationella f�rlag

Det har f�rsigg�tt l�nge, men f� har reagerat. Forskare inom alla vetenskapsomr�den f�rv�ntas publicera artiklar om sin forskning i internationella tidskrifter. Publikationerna ger forskarna fyllning p� meritlistan och �r en distributionskanal f�r arbetet – ett led i den upplysta debattkedja som vetenskapen i stort �r.

Ikaros nyhetsbrev nr 17, 18.9.2008

Fog f�r skepsis till dagspressens vetenskapsnyheter

Dagstidningar och andra publikationer rapporterar ofta om �verraskande vetenskapliga uppt�ckter. Ofta f�rs�tts l�saren i en os�ker sits – hur ska man egentligen f�rst� r�net och hur kan man bed�ma vad som �r seri�st? Det finns n�gra s�rskilda problem i rapporteringen som �r bra att h�lla i minnet.

Ikaros nyhetsbrev nr 16, 1.9.2008

Vet vi vad det inneb�r att ett samh�lle har m�nga kulturer?

Den svenske filosofen Aleksander Motturi g�r i n�rkamp med begreppet ”m�ngkultur” i sin bok Etnotism: en ess� om m�ngkultur, tystnad och beg�ret efter mening (F�rlag: Gl�nta Produktion, 2007). Han ser framf�rallt begreppet som ett ideologiskt uttryck f�r en s�rskild form av skillnadst�nkande som ”ing�r som en omistlig del i maktens apparat f�r produktionen av skillnader”. F�r denna nya typ av skillnadsideologi som medf�rt att ” ’kultur’ [...] kommit att bli en mark�r som inte bara �r till�ten utan ocks� politiskt g�ngbar i produktionen av skillnader mellan m�nniskor” myntar han termen etnotism – och anser att det retoriska spr�nget fr�n ras till kultur/spr�k ”inte �r s� l�ngt som det kan verka vid en f�rsta anblick”.

Ikaros nyhetsbrev nr 15, 20.8.2008

Beaktansv�rt �ven om det inte �r fr�ga om n�gon nyhet

Av en tillf�llighet kom jag att bl�ddra i W. E. Nordstr�ms Academia Aboensis Rediviva 1918-1968 (Eken�s Tryckeri Aktiebolags F�rlag, 1968), och slogs av att det som sker inom universitetsv�rlden av idag.

Ikaros nyhetsbrev nr 14, 1.8.2008

Columbi �gg inom pedagogiken II

H�rom �ret kunde man i v�ra tidningar l�sa om en norsk pedagog som ans�g att barn b�st l�r sig l�sa om de f�rst l�r sig skriva. Och allra b�st l�r de sig skriva om de sj�lva f�r f�rfatta sina texter. Det slog mig omedelbart hur sj�lvklar denna tanke �r.

Ikaros nyhetsbrev nr 13, 17.7.2008

Columbi �gg inom pedagogiken I

Outi Toropainen disputerade 12.6 i spr�kdidaktik och skrivpedagogik vid Pedagogiska fakulteten vid �bo Akademi (Vasa). Avhandlingens titel var Niondeklassare skriver brev: Om svenskspr�kiga elevers kommunikativa skrivf�rdigheter i finska.

Ikaros nyhetsbrev nr 12, 30.6.2008

D�dlig vetenskap och den nya svenska modellen? (Del II)

I f�rra nyhetsbrevet beskrevs den massiva statliga satsningen i Sverige p� milit�rt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU), som �r ett led i en konsekvent politik f�r att g�ra Sverige till en vapenexportens stormakt. En naturlig del av denna str�van �r ett f�rdjupat samarbete mellan universiteten och storf�retagen inom vapenindustrin, av det slag som ledande byr�krater och politiker inte bara i Sverige betraktar som framtidens melodi inom alla branscher. Javier Solana, f�rutom EU:s utrikespolitiske talesperson ocks� ordf�rande i samarbetsorganet European Defence Agency (EDA), understr�k 2006 behovet att �ka satsningarna p� milit�r forskning och utveckling i Europa, och sade att milit�rindustrin m�ste s�ka ”s�tt att utnyttja den innovativitet som finns inom f�retag och universitet som traditionellt inte ses som delar av f�rsvarsindustrin”.

Ikaros nyhetsbrev nr 11, 16.6.2008

D�dlig vetenskap och den nya svenska modellen? (Del I)

I veckan publicerade fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm sin �rsbok 2008. Den trend som forskarna denna g�ng valde att lyfta fram var �kningen av milit�rutgifter globalt. Efter kalla krigets slut f�ljde en dramatisk nedrustning, men 1998-2007 har utgifterna igen �kat, med hela 45 procent. Det lades ut ca 850 miljarder euro, eller 128 euro per person, p� vapen i v�rlden 2007. Den enda supermakten USA st�r ensam f�r 45 procent av milit�rutgifterna.

Ikaros nyhetsbrev nr 10, 31.5.2008

N�r ska universiteten f� st�lla regeringen mot v�ggen?

F�rra veckan fick undervisningsminister Sari Sarkomaa svara p� en interpellation ang�ende den omdebatterade universitetsreformen. Svaret avslutades med meningen ”V�r dr�m �r att universiteten i Finland efter n�gra �r kommer att vara bland de b�sta i v�rlden lika naturligt som v�ra Pisa-bel�nade grundskolor idag. Denna dr�m f�rverkligar vi nu.”

Ikaros nyhetsbrev nr 9, 15.5.2008

”Robokorrar” i forskning

CNN skriver den 5 maj om robo-ekorrar vid Hampshire College och andra robotdjur som skapats f�r att utveckla forskningen kring djurs naturliga beteende. Avsikten �r att studera djur i deras naturliga milj� ist�llet f�r i laboratorium. Andra exempel p� mekaniska djur �r �dlor och kackerlackor – ju st�rre och mer komplicerade djur det �r fr�ga om, desto sv�rare att skapa en robot som r�r sig och l�ter r�tt. En del robotar har inbyggda kameror som filmar deras ”artfr�nders” beteende.

Ikaros nyhetsbrev nr 8, 5.5.2008

Den onda naturen

Det engelska uttrycket ”watching paint dry” – se m�lf�rg torka – anv�nds vid tillf�llen som upplevs som speciellt tr�kiga. Uttrycket har nu f�tt en utmanare: ”se en bl�ckfisk tina”.

Forskare har n�mligen sett det som ”vetenskapsteater” att s�nda upptiningen av en j�ttebl�ckfisk direkt p� Te Papa museets webbsida (Nya Zeeland).

Ikaros nyhetsbrev nr 7, 15.4.2008

En privat euro �r 2,5 statliga

Finansieringsramarna f�r universiteten offentliggjordes p� vecka 15. I Ikaros' nyhetsbrev har den externa finansieringen och �vertron p� konkurrensen, som i stor utstr�ckning ligger bakom den nya universitetslagen, diskuterats tidigare.

Ikaros nyhetsbrev nr 6, 1.4.2008

Om konkurrensens v�lsignelser - och f�rbannelser

I v�rt kunskapssamh�lle med sin h�gt utbildade befolkning har tron p� konkurrensens v�lsignelser tyv�rr f�tt n�st intill magiska proportioner. Det verkar som om man helt gl�mt konkurrensens destruktiva sidor och att konkurrens i olika sammanhang betyder helt olika saker. Det finns t.ex. m�nga verksamheter d�r konkurrens inte kan betyda n�got annat �n korruption. Det h�r g�ller t.ex. universitetens verksamhet.

Ikaros nyhetsbrev nr 5, 16.3.2008

Vem skriver ett rekviem f�r universiteten?

Vad h�nder med universiteten? �terigen ett nytt tillslag fr�n �verheten i form av en ny finansieringsmodell. �r 2009 skall alla universitet bli sj�lvst�ndiga juridiska personer, antingen privatr�ttsliga stiftelser eller offentligr�ttsliga inr�ttningar, som dels finansieras av staten och dels privat. Hur finansieringsb�rdan i slut�ndan f�rdelas �terst�r att se. Fr�gan �r vad hela reformen egentligen syftar till.

Ikaros nyhetsbrev nr 4, 29.2.2008

H�lsa, min egen h�lsa och vad jag vet om den

Vi ansvarar alla f�r v�r egen h�lsa. Det h�ller nog m�nga experter med om. �nd� har medicinen och kunskapen glidit den enskilda m�nniskan ur h�nderna. Det syns p� att h�lsocentralens v�rdk�er till stor del best�r av m�nniskor med helt vanliga f�rkylningar. Visserligen motiveras s�kert en del bes�k av arbetsgivarens krav p� sjukintyg. Men faktum kvarst�r att m�nga bes�k kunde undvikas och att man d�rmed skulle spara in p� v�rdsystemets begr�nsade personalresurser.

Ikaros nyhetsbrev nr 3, 15.2.2008

Vetenskapsjournalistiska svagheter

En m�rklig artikel stod att l�sa i Dagens nyheter den 27 januari. Forskningen den �terger �r i sig m�rklig, men den �r �nd� ett gott exempel p� tv� vanliga svagheter i m�nga vetenskapsjournalistiska artiklar.

Ikaros nyhetsbrev nr 2, 31.1.2008

Debatten om ortsnamn

De finlandssvenska dagstidningarna har �versv�mmats med inl�gg om ortnamnsforskning. F�r en utomst�ende kan det vara sv�rt att bed�ma om det �r den etablerade namnsforskningen som �r tr�g n�r det g�ller att integrera nya vetenskapliga r�n eller den mindre bevandrade forskaren som inte f�rst�r hur vetenskap skapas.

Ikaros nyhetsbrev nr 1, 15.1.2008

�ret som g�tt

Vi b�rjar raden av nyhetsbrev i 2008 lite l�tt med en tillbakablick p� �ret som g�tt. Enligt The Guardians tillbakablick var 2007 �ret f�r skr�mselkampanjer, kvacksalvare, och n�rdiga sanningar, �tminstone d� det g�ller kategorin ”d�lig vetenskap” som behandlats i tidningen.

Ikaros nyhetsbrev nr 20, 31.12.2007

Filosofisk dispyt – �ver gammal flickv�n?

Den mest negativa bokrecension som n�gonsin publicerats har, enligt The Guardians Stuart Jeffries, utmynnat i n�got av en filosofisk boxningsmatch. Som inte saknar underh�llningsv�rde.

Ikaros nyhetsbrev nr 19, 4.12.2007

”Rethinking” anv�ndningen av ”re-thinking”

Under de senaste �ren har ordet ”rethinking” allt mera synts p� bokomslag och i artikelrubriker. Fr�mst hittar man det inom m�nnisko- och kulturvetenskapen och i nordamerikansk litteratur. En snabb och bra �versikt f�r man genom att googla ordet. Men jag undrar vad man egentligen g�r n�r man ”re-think”?

Ikaros nyhetsbrev nr 18, 18.11.2007

V�ld via media. Hur ”mycket” p�verkas vi? Eller: Statistikens gr�nser

Tv� dagar innan Ikaros 4/2007 kom ut (numret handlade om media), avfyrade en 18-�rig abiturient 69 skott i sin egen skola och d�dade 8 m�nniskor. Diskussionen pr�glas av det ofattbara som har h�nt och som ingen trodde kunde h�nda i en liten, fredlig finsk kommun.

Ikaros nyhetsbrev nr 17, 15.10.2007

Nobels fredspris – bromsar det klimatuppv�rmningen?

Gick fredspriset till r�tt adress? Saken kan alltid diskuteras. En annan fr�ga som kan st�llas �r om priset kommer att f� oss att minska f�rbrukningen av fossila br�nslen?

Ikaros nyhetsbrev nr 16, 1.10.2007

Doktorander �r ocks� m�nniskor?

Peter Pryce, som �r hemma fr�n Ghana, disputerade i november 2006 p� en avhandling i �vers�ttningsvetenskap. I mars 2007 underk�nde Humanistiska fakultetens fakultetsr�d vid Helsingfors universitet avhandlingen.

Ikaros nyhetsbrev nr 15, 15.9.2007

Vattenkurer eller naturmedicin ? f�r vi en kvacksalverilag?

Det finns planer p� att inf�ra en "kvacksalverilag" i Finland: det vill s�ga en lag om att allm�nheten ska varnas f�r v�rdformer som kan vara farliga eller kan inge falska f�rhoppningar. L�karf�rbundets verksamhetsledare Heikki P�lve anser att initiativet �r v�l motiverat (Radio Vega, Aktuellt 17, 15.8.07). Det handlar inte om f�rbud, utan om att patienter som �verv�ger att v�lja alternativa v�rdformer m�ste ges vetskap om att dessa v�rdformer i m�nga fall har visats vara verkningsl�sa.

Ikaros nyhetsbrev nr 14, 1.9.2007

”I en idealv�rld skulle det inte f�rekomma n�gra tester p� djur”, skriver tidningen The Economist.

F�rvisso sant, p� samma s�tt som det i en idealv�rld inte skulle finnas n�gon vetenskap �verhuvudtaget – inget skulle vara ok�nt.

Ikaros nyhetsbrev nr 13, 19.8.2007

”If I have seen further it is by standing on the shoulders of Giants.”

De flesta vet att Isaac Newton formulerade denna fras i ett brev till en kollega, men vilken? Robert Hooke, brevets mottagare, hade oturen att vara samtida med Newton och lade grunden f�r mycket av det arbete som gjorde Newton till en av j�tarna, men har f�st p� senare tid uppm�ksammats som en banbrytande vetenskapsman.

Ikaros nyhetsbrev nr 12, 31.7.2007

Umami �r en av de fem grundsmakerna, som surt, s�tt, salt och beskt. Den uppt�cktes av den japanske forskaren Kikunae Ikeda 1908 och f�rekommer idag ofta i formen glutamat. Bered er p� n�sta �rs jubileumsmani!

Ikaros nyhetsbrev nr 11, 16.7.2007

I en krypta i S�vres utanf�r Paris har prototypen f�r ett kilo f�rvarats sedan 1889. Tyv�rr �r metallerna iridium och platina inte tillr�ckligt stabila, s� kilot har f�rlorat en del vikt och v�ger inte l�ngre det kilo som det borde, i egenskap av prototyp. Nationella kopior av prototypen finns och anv�nds f�r kalibrering av v�gningsapparatur.

Ikaros nyhetsbrev nr 10, 29.6.2007

En f�gelart i skarven mellan natur och onatur

F�r en tid sedan tog media upp det v�xande missn�jet �ver att skarven breder ut sig p� bekostnad av andra arter och �r till skada f�r sin omgivning – ja, att den rentav p� ett ” onaturligt” s�tt invaderar v�r sk�rg�rd.

Ikaros nyhetsbrev nr 9, 18.6.2007

Spr�kriktighet och f�r�ndring

Standardsvenskan – vanligen kopplad till det gemensamma skriftspr�ket – som anv�nds i olika offentliga och officiella sammanhang �r resultatet av en medveten standardisering, och den varietet (med spr�kvetenskapernas term) som kan s�gas vara den mest neutrala. P� det hela taget befattar sig spr�kriktighetsdebatterna oftast med fr�gan om vad som skall g�lla som ett gemensamt standardspr�k – idag s�rskilt d� fr�gan om i vilken m�n det �r l�mpligt att skriftspr�ket tar upp spr�kdrag som h�r till talspr�ket.

Ikaros nyhetsbrev nr 8, 29.5.2007

Schimpansernas 18 uttryck

The Economist har uppm�rksammat forskningen kring schimpansers kommunikationsf�rm�ga.

Ett avg�rande framsteg skedde n�r man ins�g att kommunikation inte n�dv�ndigtvis �r bundet till tal. Men de h�r forskarnas beskrivning av schimpansernas teckenspr�k verkar fortfarande styras av id�n om det verbala spr�ket. Schimpanserna s�gs ha 18 uttryck och 31 gester. Id�n att man r�kna gester bygger p� en analogi med ord. Hur avg�r man vad som �r "samma gest"? Vad �r en relevant likhet? Man kan knappast fr�ga schimpanserna, ifall de har inte har en gest f�r "samma gest". I sista hand beror det p� vad som ser lika ut i forskarnas �gon.

Ikaros nyhetsbrev nr 7, 15.5.2007

Sveriges st�rsta vetenskapsman Carl von Linn� fyller 300 �r i �r. Detta ska f�rst�s firas. P� n�tet finner man information om projekt, seminarier etc. som ordnas till hans minne.

Ikaros nyhetsbrev nr 6, 30.4.2007

Teorin om ”Den stora sm�llen” �r f�r tillf�llet den mest omhuldadeteorin om universums uppkomst. Dess spekulativa natur �r tydlig p�m�nga s�tt. Bland annat heter det att den genererat en expanderade het ”ursoppa” som s� sm�ningom kallnat och d�r fysikens f�r oss k�ndalagar b�rjat g�lla. De g�llde allts� inte fr�n b�rjan!?

Ikaros nyhetsbrev nr 5, 13.4.2007

I slutet av f�rra �ret utspann sig i Aftonbladet en intressant debatt om Nobelpriset i ekonomi. Priset gick �r 2006 till Edmund S. Phelps som formulerat en teori om den s� kallade j�mviktsarbetsl�sheten. Id�n bakom teorin �r den, att samh�llet beh�ver ett visst m�tt av arbetsl�shet f�r att inflationen skall h�llas ”stabil”.

Ikaros nyhetsbrev nr 4, 30.3.2007

Det finns olika vetenskapsjournalistiska genrer. Ibland �r man ute f�r att kritiskt analysera skeenden inom forskningen eller f�r att begripligg�ra nya forsknings- resultat. Men ibland �r syftet ren underh�llning – vad man kunde kalla ”popvetenskap”.

Ikaros nyhetsbrev nr 3, 15.3.2007

TIME MAGAZINE f�r 12.2.2007 �r ett temanummer om hj�rnan och medvetandet. En del av materialet g�r i frejdig Time-anda, t.ex. en artikel av den popul�re evolutionspsykologen Steven Pinker, som �r lika optimistisk i fr�ga om medvetandeforskningens framtid som den �r aningsl�s vad g�ller de logiska problem de h�r framtidsvyerna v�cker.

Ikaros nyhetsbrev nr 2, 28.2.2007

Fusk f�rekommer, som bekant, i den akademiska v�rlden. Inte s� f�rbluffande d�, att det finns folk som sl�r mynt av fusket.

Ikaros nyhetsbrev nr 1, 15.2.2007

B�sta prenumerant! Detta �r Ikaros f�rsta nyhetsbrev. E-postbrevet, som utkommer tv� g�nger i m�naden, tar upp aktualiteter inom de vetenskapliga samfunden, s�dant som vi tycker �r upplysande, galet ellerbara roligt. Vi tipsar ocks� om Ikaros' kommande teman och om nyheter p�v�r webbsida, http://www.fbf.fi/ikaros.